Forskare följde 1 522 tonåringar under ett år med sensorer i deras egna telefoner. Fler timmar på Snapchat, TikTok och Instagram hängde ihop med mer alkohol, vejpning och cannabis. Fler timmar på YouTube gjorde det inte. Snarare tvärtom.

Jag har läst massor av studier som konstaterar att ”skärmtid är dåligt för barn” och slänger alla appar i samma hög. Den här gör inte det. Den delade upp sex appar och såg att de inte alls beter sig likadant. Det var därför jag läste metodavsnittet två gånger.

Vad de gjorde

Siffrorna kommer från ABCD-studien (Adolescent Brain Cognitive Development study), en stor amerikansk kohort med barn från hela landet som följts sedan barndomen. Den här analysen använde den första vågen där studien hade sensordata från telefonerna. Alltså faktiskt uppmätta timmar per app, inte tonåringars egna gissningar om hur mycket TikTok det blev den veckan.

  • Baslinjeurval: 1 522 barn, 13 till 16 år
  • Uppföljning ett år senare: 1 121 av dem
  • Appar som mättes: Snapchat, TikTok, Instagram, YouTube och två till
  • Substanser som följdes: alkohol, nikotin/tobak och cannabis

Den första analysen jämförde apptimmar och substansbruk vid samma tidpunkt. Den andra tog tonåringar som redan rapporterat bruk vid baslinjen och kollade om apptimmarna sa något om läget ett år senare.

Vad de fann

  • Snapchat, TikTok och Instagram: fler timmar hängde ihop med mer alkohol, nikotin och cannabis vid baslinjen, oavsett vilket mått forskarna använde.
  • YouTube gick åt andra hållet. Mer YouTube-tid hängde ihop med mindre substansbruk.
  • Mönstret satt kvar i ettårsuppföljningen bland dem som redan använde vid baslinjen. Alltså ingen ögonblicksbild.

Det intressanta: det handlar inte om att sociala medier generellt är dåligt. En av de största plattformarna i tonårsvardagen visade ett skyddande mönster, tre andra gjorde det inte.

Vad det betyder

Författarnas tolkning: innehåll och format, inte bara antal timmar framför skärmen. Snapchat och TikTok bygger på korta, försvinnande, personliga klipp - precis där en festhistoria eller ett vejptrick delas i förbifarten och hinner försvinna innan någon reagerar. YouTube lutar mer åt långformat: guider, gaming, kommentarer. Annan innehållsmix. Och kanske en annan anledning att öppna appen från början.

Jag vill vara försiktig här, för studien är ärlig med sina begränsningar. En del av datan är tvärsnitt, så en tonåring som gillar att ta risker föredrar kanske helt enkelt Snapchat framför YouTube, snarare än att Snapchat driver risktagandet. Självrapporterat substansbruk i den åldern har alltid ett visst brus. Men att sambandet höll i sig ett helt år, bland barn som redan använde, gör förklaringen ”vi råkade fånga en tillfällig topp” betydligt mindre trolig.

Det jag tar med mig, som en som jobbar med dryckesvanor till vardags: exponering byggs på tyst. Ingen bestämmer sig för att normalisera ett glas eller ett bloss efter ett enda klipp. Det är det långsamma droppandet av ”alla gör ju det här och det ser helt okej ut” som flyttar gränsen för vad som känns normalt. För tonåringar nu, och, ärligt talat, för de vuxna som växte upp med samma flöden. Värt att ha med sig nästa gång en kväll ute känns som att den följer någon annans manus i stället för ditt eget.

Källa: Addictive Behaviors, DOI